Många förslag på ökat produktivitet

Sedan ett år tillbaka arbetar en kommitté på regeringens uppdrag med att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten i ekonomin. Den ska även lämna förslag för att höja näringslivets produktivitetstillväxt och öka produktiviteten i den offentliga sektorn. Arbetet kommer att slutredovisas nästa höst, men redan nu har produktivitetskommissionen, som kommittén heter, lämnat ett delbetänkande: Goda möjligheter till ökat välstånd.  

− För att ekonomin ska växa är produktivitet avgörande och vi vet att Sverige och andra länder sedan finanskrisen har haft en lägre produktivitetstillväxt, sade finansminister Elisabeth Svantesson när hon tog emot delbetänkandet på en pressträff under måndagen. 

Förslag för att öka produktiviteten 

Delbetänkandet lämnar ett femtiotal skarpa förslag och en lång rad mindre konkreta bedömningar som spänner över stora och breda politikområden:; bostäder och byggande, regelförenkling, tillståndsprocesser, transportinfrastruktur, utbildningsväsendet, skatter samt styr- och processrelaterade frågor om hur policy kan utvecklas och effektiviseras inom statsförvaltningen. 

Slutbetänkandet kommer att ta upp även andra områden. Det kan handla om exempelvis artificiell intelligens, digital infrastruktur, grön industriomställning, kriminalitet, offentlig upphandling med mera. Att de inte finns på bordet nu beror helt enkelt på att det tar tid att genomlysa hela ekonomin och att det finns gränser också för hur produktiv en produktivitetskommission kan vara.  

Alla förslag i produktivitetskommissionens delbetänkande.

1 000 miljarder kronor 

Kommissionens ordförande, Hans Lindblad, valde på pressträffen att visa betydelsen av produktivitet med ett enkelt räkneexempel. Från mitten av 1990-talet fram till finanskrisen 2008–2009 hade Sverige en årlig tillväxt i produktivitet på strax under tre procent. Men sedan dess har produktiviteten ökat i långsammare takt, med cirka en procent per år.  

− Om vi tänker oss att vi fortsätter att växa med en procent under 25 år då, blir vi 28 procent rikare. Men om vi växer med 1,5 procent, bara lite mer än vad vi gör i dag, men betydligt mindre än vad vi gjorde tidigare, då kommer vi att vara 45 procent rikare om 25 år, sade han.    

Skillnaden mellan 28 procent och 45 procent är ungefär 1 000 miljarder kronor.  

Välkommet fokus på produktivitet  

Företagarna välkomnar produktivitetskommissionens ansats och delbetänkandets inriktning, på ett övergripande plan. Flera av de konkreta förslagen är riktigt bra, andra är mer tveksamma och en del överväganden som kommissionen gör för att motivera varför förslag inte läggs fram kan diskuteras. Det finns därför anledning att återkomma mer ingående med kommentarer i de olika delarna. 

− Företagarna kommer att granska delbetänkandet från produktivitetskommissionen noggrant och lämna synpunkter i vårt remissyttrande, säger Patrick Krassén, Företagarnas policychef och skattepolitiska expert.  

Förslag på regelförenkling  

Ett område som delbetänkandet fäster stor vikt vid är regelförenkling: ”Enligt både OECD och analyser som gjorts i Sverige saknar Sverige vissa nödvändiga moment i regelgivningsprocessen för att den på ett tillfredsställande sätt ska främja proportionerliga och väl anpassade regelverk”, heter det i betänkandet. 

− Det är välkommet att kommissionen presenterar ett stort antal förslag på förbättringar i det  systematiska regelförenklingsarbetet, som konsekvensutredningar, utvärderingar av befintliga regelverk, nära samverkan med näringslivet och förhindrande av överimplementering av EU-regelverk. Mindre bra är att den valt att inte gå vidare med ett förslag om kvantitativa mål för reducerad regelmassa, säger Företagarnas regelförenklingsexpert Erik Östman. 

Förslag på utbildningsområdet 

Utbildning är en central del av en persons, och i förlängningen ett lands, humankapital. Delbetänkandet betonar att arbetskraftens samlade humankapital är avgörande för produktiviteten. Därför lämnas en rad förslag inom området.  

− På utbildningsområdet ringar kommissionen in behovet av att staten tar ett större ansvar för grund- och gymnasieskolan samt den högre utbildningen, både i form av finansieringssystemet, kösystemet, betygssättningen och huvudmannaskapet. Ett bra exempel är förslaget om att resurstilldelningssystemet och dimensioneringen av den högre utbildningen bör ges en arbetsmarknadskomponent. Anslagen till högskolan behöver en mycket starkare koppling till de faktiska behoven på arbetsmarknaden, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning. 

Förslag på skatteområdet 

Delbetänkandet ägnar stort utrymme åt sambandet mellan skatter och produktivitet. Eftersom skattesystemet påverkar drivkrafter och omvandlingstryck i ekonomin är det viktigt att veta vilka delar av det som har större eller mindre betydelse för produktivitet och tillväxt – och för den långsiktiga finansieringen av det offentliga åtagandet. 

Till skillnad från de andra delområdena lägger kommissionen inte fram många skarpa förslag på åtgärder på skatteområdet, utan lägger i stället fram främst inriktningar och bedömningar. Det motiveras med att det inte funnits möjlighet att göra de detaljerade utredningar som krävs för att förslagen ska vara klara för genomförande.  

− En av kommissionens slutsatser är att ett skifte av skatteuttaget från arbetsinkomstrelaterade skattebaser till mindre rörliga baser, exempelvis fastigheter, kan öka den samhällsekonomiska effektiviteten i skatteuttaget och därmed tillväxten. Kommissionen pekar också på behovet av sänkt marginalskatt på höga arbetsinkomster för att öka incitament till utbildning och ökad ansträngning och ansvarstagande på jobbet. Vidare menar den att beskattningen av förvärvsinkomster bör förenklas, att beskattningen bör sänkas vid lägre inkomster och att regelverken för beskattning av personaloptioner och FoI-verksamheter borde göras mer konkurrenskraftiga. Det är välkomna och vettiga slutsatser, säger Patrick Krassén. 

Förslag inom bygg och infrastruktur 

För att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera behöver människor kunna flytta till där arbetstillfällen och studiemöjligheter finns, konstaterar kommissionen. Det behöver även finnas ett utbud av bostäder som underlättar övergångar mellan studier, arbete och livets olika skeenden.  Delbetänkandet innehåller flera förslag på hur problem på bostadsmarknaden kan hanteras utifrån målsättningen av öka produktiviteten. Den lämnar även förslag på hur transportinfrastrukturen kan förbättras utifrån samma syfte. Genom att se transporter som en transaktionskostnad vid utbyte av varor och tjänster kan man förstå att det finns produktivitetsvinster att ta hem genom att ha effektivare transporter.  

− Kommissionen föreslår flera konkreta åtgärder, som fri hyressättning i nyproduktion av hyresbostäder, slopat krav på bygglov för fler byggnader och översyn om det kommunala planmonopolet kan avskaffas. Den vill även se förändringar av strandskyddet, snabbare tillståndsprocesser och skiftat fokus från nyinvesteringar till underhåll och reinvesteringar av infrastruktur. Det är bra förslag, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.